Nutida Musiks releasefest på Rönnells.

I tisdags hade Nutida Musik releasefest för det nya numret på Rönnells antikvariat. Kvällen inleddes med att Carl Michael von Hausswolff spelade upp en version av John Cages 4'33'' för två elgitarrer och förstärkare. Till skillnad mot rådande uppförandepraxis lät det väldigt mycket under alla tre satserna medan pauserna var tysta – ett slags negativ, menade Hausswolff. På detta följde en presentation av det nya numret i form av en diskussion mellan mig, Johan Redin, Hausswolff med Susanne Skog Myrén som förnämlig moderator. Vi inledde med att diskutera den långa intervjun med Zbigniew Karkowski vi presenterar i numret, och gick sedan över till att prata om numrets kritiktema och frågor rörande konstmusikens plats i media, och den generella förändring som sker på kultursidorna och vilken roll en tidning som Nutida Musik har och kan få. En fråga som Skog Myrén lyfte fram, som ofta tas upp men det sällan uttrycks några precisa åsikter om, är varför kritik är så viktigt – egentligen. Jag tycker att denna fråga ventilerades ordentligt men kan inte riktigt sammanfatta den här. Jag ber att få återkomma. Vidare kom vi in på vår serie där vi presenterar musikkritik i olika länder för att avsluta med en diskussion om jämställdhet och frånvaron av kvinnliga skribenter som tog avstamp i att detta nummer är mer mansdominerat än på mycket länge. Vi gick faktiskt igenom hela numret utan att det för den skull handlade om en ren presentation av detsamma utan diskussionen höll sig på en övergripande nivå. Mot slutet av debatten kom det också ett antal inlägg och synpunkter från lyssnarplatserna. Tillställningen drog inte endast musikfolk utan också en del från till exempel konst- och litteraturcirklar. Detta med hur svårt det tycks vara för de olika kritikerskråna att mötas var annars något som diskuterades, och som även tas upp framför allt i Sven Rånlunds text i numret där han jämför tre tidskrifter (00TAL, Paletten och Nutida Musik) som alla gjort temanummer om kritik. Också Leif Nylén påpekade detta och med honom samt Bengt af Klintberg och Folke Rabe på plats är man nästan beredd att hålla med om att "allt var öppnare och nyfiknare på 60-talet". Jag räknade till ett 40-tal närvarande – Pekka på Rönnells menade att det var 50-60. Det gick åt mycket vin. För det var gratis! Så ni som inte var där, ni missade både det ena och det andra. Så kom nästa gång!

Bild från debatten: fr v. Johan Redin, Susanne Skog Myrén, jag, Carl Michael von Hausswolff.

Foto: Anna Linder

World New Music Magazine recenserat i Aftonbladet

Idag (2009-09-30) recenseras World New Music Magazine i Aftonbladet av Mikael Strömberg. Eftersom det inte finns någon länk till texten följer den här i sin helhet.

"Senaste numret av World New Music Magazine (Volume 19) ägnas helt åt svensk nutida musik: Swedish (hi)stories. Idén, med Andreas Engström som redaktör, är att ta temperaturen på en konstmusik som allt tydligare tänjer åt bild, film, text, design – och just berättelser.

Tråden, eller strängen, nystas upp på ett elegant sätt av Erik Wallrup i texten String Theory, som beskriver de yngre tonsättarnas intresse för hela landskapet. Detta soundscape som fysikaliskt bygger på strängteorins idé om vibrerande strängar.

Sverige har sin karga ödslighet som viker ut sig i ljud och poesi (Jesper Olssons Swedish audio-poetry today). Vi har den radioegna konsten (Susanne Skog Myréns Seduction of transmission). Trots konserthusens pengabrist har vi ny orkestermusik med fler lyssnare i salongen än på scenen (text av Thomas Anderberg).

Antagligen skapar klimatet och landskapet, bidragsmodellerna och kulturpolitiken den musik vi förtjänar. Å ena sidan är det naturligtvis utopiskt att hitta en nationell identitet bara genom att lyssna till musik. Å andra sidan är musik ett slående exempel på hur inlånade, omformulerade och nyskapande influenser formar ett land. Allt detta som identitet består av.

Bra nummer av en, vanligtvis, anonym tidskrift."