Skrivet om World New Music Magazine – och om Nutida Musik

Hittills har World New Music Magazines Sverigenummer blivit omnämnt i två dagstidningar. Omnämnt är rätta ordet, för mycket utrymme har den sannerligen inte fått. DN:s Martin Nyström skriver i sista stycket av sin rapport från Göteborgsdelen av World Music Days om några "lysande artiklar". Jag förmodar jag att han läst i varje fall dessa. Däremot är jag tveksam till om Bo Löfvendahl i Svenska Dagbladet gjort något annat än att bläddrat i tidningen. Bakifrån. I den bakre delen hittar man nämligen de texter av de tre medverkande han nämner. Dessa är visserligen (såklart!) utmärkta texter, men de är korta och tänkta att utgöra ett slags supplement till tidningens huvuddel. Denna handlar inte mycket om Världsmusikdagarna i perspektiv, som är det som Löfvendahl tar fasta på i sin notis. Fast det är klart, Löfvendahl slutade väl att läsa, eller bläddra, vid sidan 130 – bakifrån alltså. Varför skriver man en notis om detta? För att vara "schyst" mot mig, redaktionen och medarbetarna? För att informera att "det finns en tidning"? Den informationen är sedan länge ute. Uppenbarligen inte för att föra någon form av kulturellt samtal. Och varför så bråttom – jag hade nätt och jämt lagt tidningarna på brevlådan förren blänkarna var inne? Inget blir ju sagt! En som däremot tog sig tid till att göra ett seriöst jobb också i det lilla formatet som dagstidningarnas kultursidor oftast erbjuder, är Bodil Juggas i Arbetarebladet. I sin text om Nutida Musiks Sydöstasiennummer gör hon ett kort referat av en artikel (eller två – de om Kina) för att sen i några korta, kärnfulla meningar sammanfatta precis vad hela numret handlar om och går ut på. Jag är såklart påverkad av att Juggas verkar tycka att numret är bra – "sanslöst ambitiöst". Likväl är detta ett exempel på utmärkt kulturjournalistik: skribenten är påläst, gör något av utrymmet som står till buds, och förmår att på ett begripligt sätt förklara på vilket sätt just detta är intressant, bra, dåligt, etc.