Skriv under för att rädda CoMA!

Få kulturpolitiska beslut eller idéer på konstmusikens område har lett till ett så enat underkännande som Musik i Syds beslut att stänga CoMA i Växjö. CoMA har gång efter annan lyfts fram som ett föredöme för välskött och visionär organisation för ny konstmusik. Senast i Nutida Musik (# 3 2009) där jag får lägga band på mig för att inte citera mig själv från min rapport från ISCM:s World Music Days. Det märkliga är att man inte angett något direkt skäl till att lägga ner CoMA. Första steget i en aktion för att rädda denna viktiga resurs inom svensk – och internationell konstmusik – är då att få klarhet i denna fråga, varför man tagit detta beslut. "Varför läggs CoMA ner?" Hittills har 300 personer skrivit under uppropet för att få svar på den frågan. Gör det du också genom att klicka på denna länk.

Magnus Nygrens skivkrönika i SVD – och Sven Rånlunds artikel i WNMM.

Igår kunde man läsa i Magnus Nygrens skivkrönika i Svenska dagbladet om hur små svenska skivbolagen är aktiva inom alternativmusiken. De båda skivaktuella Bombax bombax och Olof Bright lyfts särskilt fram. Detta är ett område som nyligen varit ämne för en annan artikel, Sven Rånlunds essä "Let's Launch it" i World New Music Magazines svenska temanummer från i höstas. Denna text kunde med sitt långa format gå mer på djupet och även sondera större ytor av terrängen. Nu handlar det här inte om att jämföra vare sig kvalitet eller kvantitet – det var två olika textformat. Däremot tycker jag att det är märkligt att Rånlunds artikel inte nämns i Nygrens krönika. Nygren känner naturligtvis till den eftersom han själv också medverkade i nämnda tidskriftsnummer som jag själv var redaktör för. Journalistik handlar om att sakligt, tydligt och korrekt sammanfatta "läget" i vilket område det nu handlar om, samt att därtill ge någon form av kommentar eller reflektion. Att läsa på, förhålla sig till vad andra gjort och sen därifrån komma med sin slutsats är en grundstrategi som borde vara lika enkel som självklar att tillämpa. Det handlar om ärlighet, alltså att visa varifrån man kan fått sin information eller tankar, eller att ge kredd till vad andra tidigare gjort på området. Men det handlar också om att ge läsaren information om vad som finns att läsa i övrigt. Ingen skribent blir ju mindre värd för att den visar att den hållit korpgluggarna öppna och berättar för läsaren att det finns mer, kanske fylligare, kanske bättre ... Och det bör man göra oavsett om man kopierat, inspirerats av eller kommit på något helt oberoende av en annan källa. God kulturjournalistik handlar nämligen inte i första hand om att vara först eller unik – det är man ändå nästan aldrig.

Nutida Musik recenserad i SVD.

Och idag blir Nutida Musik # 3 2009 recenserad i Svenska dagbladet.

Nutida Musik recenserad i Aftonbladet

Till skillnad från när dagspressen recenserar konst- eller litteraturtidskrifter väljer man när det gäller tidskrifter om ny konstmusik ofta att inte publicera på nätet de få anmälningar som skrivs. I söndags (24 jan) publicerades i Aftonbladet följande text om Nutida Musik # 3 2009. Foto: undertecknad.

Grammis till Sonanza.

Igår delades Grammisprisen ut. De 21 kategorierna domineras totalt av populärmusik. Det finns dock en kategori som heter "Årets klassiska". Bland de 10 nominerade i denna kategori var 3 med helt ny musik: Sonanzas Unheard of – again (Phono Suecia) och Ylva Skogs Terra Firma (dB-Productions) och B Tommy Anderssons Satyricon (Phono Suecia). Det blev Sonanza som knep priset med sin blandskiva. En bra skiva! Men det är en märklig kategori denna, som mixar komponerad musik under flera århundraden. Detta medföljer uppenbarligen att den nya konstmusik som nomineras rör sig inom de traditionella formerna kammarmusik och orkestermusik. Jag har svårt att tänka mig denna kategori vara öppen för samtida improvisationsmusik, elektroakustik av olika slag, eller annat, alltså hela det breda fält om dagens (och för all del även gårdagens) konstmusik inbegriper. Detta vittnar om ett splittrat fält. Idag talar man nämligen om "klassiskt" också om viss samtida konstmusik, medan annat absolut inte passar in. Om dessa tre skivor kan bli nominerade i denna kategori kan i alla fall jag finna ytterligare ett tiotal som också vore värda en nominering. Men å andra sidan hade jag valt att inte kalla kategorin för "klassisk". Det hör för övrigt till saken att de skivbolag som anmäler sina utgivningar måste betala för detta. Har svårt att tänka mig att alla de mindre svenska etiketter skulle tycka det vara värt att göra detta. Nils Hansson skriver i DN idag om Grammisgalans minskade status och det splittrade musiklivet – utifrån ett populärmusikperspektiv förstås. Det samma gäller även konstmusiken (även om Grammisgalan aldrig varit någon värdemätare för detta). Det finns för övrigt en kategori som heter "kompositör". Denna upptas helt av populärmusiken. Eftersom konstmusiken trots allt finns med på ett hörn kan det tyckas litet märkligt.

Nedläggningen av CoMA uppmärksammas.

Den planerade nedläggningen av CoMA i Växjö har uppmärksammats i medierna lokalt, i Smålandsposten och i lokalradion.