Swedbank och Eötvös regerar i Vilnius

Vilnius, Världsmusikdagarna. Jag var knappast den ende av svenskarna här som blev förvånad över att se heltidesannonser för Swedbank i programboken för World Music Days i Vilnius. Swedbank är en av huvudsponsorerna till festivalen. En massa frågor uppstår, men man kan väl sammanfatta dem enklast enligt följande: hur kommer det sig att Swedbank sponsar ett evenemang för ny konstmusik i Litauen? Vad vinner de på det (för något handlar det väl om)? Och har Swedbank någonsin sponsrat konstmusiken, eller kultur över huvud taget, i Sverige? Två konserter om dan ligger genomsnittet på. Ganska lagom. Eftersom jag inte är en officiell svensk ISCM-representant behöver jag heller inte sitta med i generalförsamlingen och diskutera byråkrati (men lite spännande är det allt nu när det börjar dra ihop sig för val av nya delegater till styrelsen – alltid kul med lite tjuv- och rackarspel). Några möten om World New Music Magazine har det blivit, samt lite allmänt hangaround. Konserterna har varit lite upp och ned. Mest upp, måste jag säga. Vilnius filmarmonier var lite skakiga, men musiken har mestadels varit bra. Kul också att få lyssna på så mycket musik av en så fanastisk tonsättare som Jonathan Harvey. Den andre festivaltonsättaren, Peter Eötvös, skulle jag kunnat klara mig utan. På konserten med Ensemble Modern fick vi först höra två fantastiska stycken av en malaysisk tonsättare och en ung oetablerad australier. Och så ett par av Eötvös. När det sista äntligen var över och jag hade skänkt den fantastiska ensemblen en lagom dos applåder försvann jag först av alla ut för att fort slänga i mig något innan nästa konsert. Först in på toa. Väl tillbaka i foajén hör jag hur de börjat spela igen. Extranummer. Typiskt, jag som är hungrig. Jag öppnar dörren till konsertsalen och hör att de stående ovasionerna ensemblen och dirigent Eötvös fick, fick honom att koma på den briljanta idén att spela det sista av sina stycken en gång till!!! Nu dags för middag, sen konsert där jag ser fram emot ett nytt stycke av Harvey. Sen konsert med kroatiska Cantus-ensemblen. Den ser jag inte fram emot. Senaste gångerna jag hört dem har det varit så trist musik.