SM-uttagning i Poetry Slam

Igår kväll var jag på poetry slam på en restaurang på Söder, uttagning till SM-finalen. Jag kan inte påstå att jag i någon större utsträckning brukar frekventera spoken word- eller poetry slamevenemang och påstår därför inte att mina iakttagelser har några generella anspråk.  Kan likafullt konstatera att det fanns ett förhållandevis stort inslag av 1) "socialrealistiska" teman, och då mest hämtade från arbetar/småstads/förortsmiljö; 2) köns- och genusfrågor; 3) invandrar/främlingsproblematik sett utifrån ett "insiderperspektiv". Vidare låg ett slag subkulturellt punk- och hiphoplager över både arrangemang och framträdandena, däremot inte en endaste "högkulturell" litterär referens (om man bortser från Bibeln som dök upp i ett sammanhang). En "hemlig gäst" framträdde. Bob Hansson, naturligtvis. Han är väl cirka fyrtio år vid det här laget och presenterades som den svenska poetry slam-genren viktigaste företrädare någonsin, vilket väl säger något om genrens ålder. Det återstår väl att se vart denna poesiformen tar vägen, men av detta möte med vad som ändå torde vara rätt framstående och kanske representativa företrädare, har den unga estradpoesin en tematisk markör som skiljer den från i princip all annan samtids konst.