torsdag 6 januari 2011

Lászlo Moholy-Nagy – Art of Light på Martin Gropius Bau, Berlin.

En utställning värd att besöka om man har vägarna förbi Berlin är Lászlo Moholy-Nagy – Art of Light på Martin Gropius Bau. Moholy-Nagy var under 20- och 3o talen en pionjär inom abstrakt fotografi och film, vilket är vad utställningen fokuserar på. Moholy-Nagy undervisade vid Bauhaus, både i Weimarrepubliken och efter flytten över till USA och skrev också en mängd teoretiska texter. Han talar till exempel i teoretiskt-visionära ord möjligheten att själv kunna gravera abstrakta ljud. Om dessa möjligheter skriver han 1922: "spåren graveras av mänsklig kraft in i vaxplåten, utan något externt mekaniskt hjälpmedel, vilket sedan skapar ljudeffekter vilket i sin tur skulle innebära, utan nya instrument eller en orkester, en fundamental innovation i ljudproduktion". Utställningen pågår till 16 januari.

4 kommentarer:

Pär Johansson sa...

Intressant. Den konkreta musikens rötter i experimentell film (kanske framförallt Fischinger och Ruttman) är väl värda att uppmärksamma. Om detta finns ett par artiklar i Cambridge companion to electronic music, men Moholy-Nagy nämns inte där.

Andreas Engström sa...

Eller hur! Just denna text om fonografen (han skrev två) är hyfsat "kända" (Christian Hörgren citerar honom i sin recension av Falkenberg Hansens DJ-avhandling i senaste Nutida Musik). Men detta var ett spår som man inte "diskuterade" på utställningen. Dock hade man tagit fram ljudspår till några filmer (original som jag förstod det), olika varianter på "ambiant", och man uppmärksammade också hans intresse för scenisk konst och opera. Jag har inte läst de artiklar du nämner (skummat litet) men jag är litet på jakt efter en uttömmande text om detta. Har du några fler tips?

The EAM-Dude sa...

Tidig ljudinspelningsutrustning var allt annat än mobil. Och inte allmänt tillgänglig. Därför höll man på med att skrapa i vax och film för att åstadkomma ljud. På 10-talet använde man också radio - tidig radiokonst! Moholy-Nagy byggde på dessa tidiga arbeten och jag har för mig han fick nåt slags jobbigt ordningsmans-fnatt och skulle skapa ett scratch-alfabet (Ritzscrift-ABC tror jag det kallades, var ett tag sen nu). När det gäller tidig film och ljud fanns i början guidelines som t.ex. sa att man bara skulle använda artificiellt producerade ljud/ljudeffekter på film. Det mesta av det där styrdes av de tekniska begränsingar man hade.

Andreas Engström sa...

Tack Dude. Du kanske har något vidare lästips. Språk kvittar – bara inte ungerska.