Wfestival på Fylkingen.

I söndags var jag på Wfestival på Fylkingen. W står för Wrangö, som i Marcus Wrangö, som arrangerade. Det kan låta som en egotripp men vad det handlar om är snarare ett sympatiskt sätt att bjuda på sin och kollegors musik. Ett eget initiativ i miniatyr (men som kräver mycket engagemang och tid) och som är en grund för Fylkingens verksamhet och ideologi. Fösta kvällen spelades bland annat på Magnus Bunnskogs verk för sex skivspelare Soll die Schlaf nicht allmählich abgeschafft werden?. Den text som innehade en central plats i verket framträdde inte så tydligt. Däremot präglades spelet av en viss trevande återhållenhet med betoning på kortare detaljer och där scratchingen, som i denna musik aldrig är längre än en lätt handrörelse bort, hölls tillbaka. Subtilt och lyhört. Just för dessa egenskaper uppskattade jag också framför allt Mats Erlandssons tysta och pregnanta elektroakustiska rinse frequently with spirits. Tyvärr blev jag förkyld dagen därpå och kunde därför inte närvara den andra konsertkvällen.