Ny musik i kyrkan

En festival som Ny musik i kyrkan i Uppenbarelsekyrkan i Hägersten är bara att glädjas åt. Konjunkturen för Svenska kyrkan är hur man än väljer att se på saken nedåtgående. För att fokusera frågeställningen lite och inte riskera att göra politik av just detta: Frågan är vad som i framtiden händer med det musikaliska arv som kyrkan också förvaltar. Festivalen arrangeras av Hägerstens kammarkör och Musikhögskolan i Stockholm. Man har minsann ambitioner och i festivalprogrammet skriver man om "en festival för den nya körmusiken" där "morgondagens tonsättare och musiker" är basen. Vad bjöd man då på den första konserten? Något som man kallade för "experimentell orgel". Så värst experimentellt var det nu inte. Snarare väldigt traditionellt – och stundvis riktigt tråkigt. Ljuset i mörkret stod det inledande och avslutande framträdandet av organisten Hampus Lindwalls och Jesper Nordins, som stod för live-bearbetning av materialet i dator. Den atmosfäriskt meditativa klang, som framför allt präglade det första stycket, hade också en skärpa och dramatik i sin enkelhet.  Nordin lyckades också bearbeta materialet så att resultatet blev som ett instrument – som en orgel med utökat register, så att säga. Den levande orgelkulturen i form av improvisation med de nya medel som trots allt står till förfogande. Och ... ja, jag känner faktiskt nån form av andlighet när jag befinner mig i en kyrka. Och det kändes som om Lindwall och Nordin också var måna om det rum de befann sig i. Jag tänker gå på några till konserter. Panelsamtalet på söndag kl 15 verkar också intressant: "Kyrkans nya musik – hur ska den låta?"